Resumé

Jaha, då var det dags för ett försök igen.

Sedan sist har jag haft glädjen att fylla 80 år. Inget stort firande bara småomgångar.

Agnes och Leo
Agnes och Leo

Agnes har varit och hälsat på sin kille Leo i Texas i tre månader. Hon kommer hem om en vecka.

Jag har haft besök av Fabienne, Noa och Benjamin ett par omgångar i sommar. Även Tomas har varit här med två  av barnen.

Nu sist i augusti kom Syrran också, alltid lika roligt.

Tråkigt nog har dotera Kerstin och Martin gått igenom en skilsmässa.

Hälsan min är god. Jag är färdig med cytostatika behandlingarna och blodvärdet ligger på topp. Gammaglobulin behandlingarna var 4:e vecka fortsätter och fungerar bra, inga infektioner på länge. Det enda är att jag är litet svag på grund av dålig lungkapacitet, men jag håller på att träna upp den med hjälp av promenader med Qalle.

Ja det var en kort sammanfattning. Fr.o.m.i morgon ska jag skriva på ett ”normalt” sätt.

 

 

Annonser

Hälsotillstånd, Qalles skällande

Nu har det gått en tid igen och jag måste säga att min hälsa är mycket bättre. Jag har fått cellgifter 4 ggr. första gången fick jag full dos men det blev för kraftigt så att all min motståndskraft togs bort,  sedan har jag fått halva doser. Jag har fått äta antibiotikai flera månader men för 2 veckor sedan togs den bort och jag är fortfarande feberfri. Det var så märkligt för efter den första dosen försvann den enorma trötthet som jag haft i 2 års tid. Allt känns mycket roligare . och jag har fått mycket uträttat som legat i träda

Qalle har fått vara hos min dotter under sjukdomstiden, men nu är han tillbaka. Han är så jobbig för han skäller på allt och alla som rör sig på gården och i hallen. Idag fick jag höra på instagram (hundcoachen) att man ska flytta honom från den plats där han står och skäller så ska det här bteendet upphöra. Börjar idag, får se hur det går.

Äventyr i snöstorm

Som jag nämnde tidigare var jag till Torsby på onsdagen. Det blev ett äventyr.  Det

Kanske jag får skaffa en plog till nästa snöfall.
Kanske jag får skaffa en plog till nästa snöfall.

snöade för fullt och när vi kom fram till sjukhuset kom bilen inte upp för en liten backe som fins innan sjukhusentrén. Den stackars chauffören försökte på alla möjliga sätt…men tji. Då stannade han vid en genväg som vi kunde gå. Bussen var full med folk. Det var bara det att jag hade min rollator med mig och det var en massa trappor att gå . O, nej sa jag det här klarar inte jag. Jag får gå runt – en rätt så lång sträcka- men då högg en man tag i rollatorn och en kvinna tog mig i armen. och  i ett huj var jag uppe. Tur att det finns snälla människor.

Lungröntgen gick bra och jag var så glad att jag kunde ta djupa andetag utan at hosta. Det kunde jag inte tidigare. Alltid ett gott tecken. Jag röntgade även buken vilket de inte har gjort tidigare. Hematologerna ville se exakta storleken på mjälten. Annars tror jag att de har röntgat allt som går att röntga.

Dagen därpå ringde hematologen och sa att nu var det dags för cellgifter. Vecka 50 ska de börja. Det blir två behandlingar två dagar å rad och jag får sova över på patienthotellet emellan. Upprepas var fjärde vecka.

Så var det med det. Nu ska jag gå och ta hand om tvätten som nog är torr.

 

Planer för morgondagen

I morgon ska jag till Karlstad för att få gammaglobulin igen. Här i Värmland är det

Saaben när det var varmt och skönt. Längtar!!

så bra för jag kan åka för en billig penning (25kr) med servicelinjen till Karlstad. Bra eftersom jag inte kör bil längre. Dessutom pajade Saaben på min födelsedag. Den har hamnat i bilarnas himmel!!

Uppryckning igen

Sedan jag skrev här sist har jag haft väldigt trevliga besök. Först kom barnbarnet Sarah med sin fästman en helg. Sedan kom två av Knuts döttrar . Bilder

Sarah och Rasmus
Sarah och Rasmus

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

På Tossebergsklätten
På Tossebergsklätten

 

 

 

 

 

 

 

 

Rasmus funderar hur det vore att hoppa med fallskärm utför stupet.
Rasmus funderar hur det vore att hoppa med fallskärm utför stupet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Misslyckat foto på fina kvinnor. Marianne och Ulla-Britt
Misslyckat foto på fina kvinnor. Marianne och Ulla-Britt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Efter det fick jag en pers med hosta och feber igen. I samma veva hade jag återbesök till min KLL-doktor i Torsby. Hon tyckte att det absolut inte var något att bry sig om trots att jag blir totalt slut när de där febertopparna kommer. Proverna är nämligen stabila. Jag skulle prova Mollipect och Alvedon!!!!

Jag vägrade att acceptera detta och ringde min husläkare efter ett par dagar, när jag knappt orkade ta mig ur sängen och Agnes fick ta hand om Qalle, eftersom jag inte orkade med honom. Äntligen erkände han att det beror på min KLL ….jag får ständiga infektioner. Ny odling togs och jag fick ny antibiotika. Nu har jag känt mig helt frisk i tre veckor, mer än jag gjort på ett och ett halvt år! Det går inte att beskriva hur skönt det är. Jag tackar Gud som har hjälpt mig så….tillsammans med doktorn.

På tal om KLL läste jag nyss i nyheterna att prinsessan Kristina fått det. Nu är jag i fint sällskap!!!!

Nu ska jag ta mig en tur till återvinningen med skräp, jag höststädade uteplatsen i förgår. Så ska jag slänga en inte fungerande elgrill . Får bli en ny till våren. Hoppas inte vintern blir för hård innan dess.

Återbesök till ÖNH Karlstad

20160729

Varit på återbesök till Öron i Karlstad. Till hörselvården innan. Nedsatt hörsel, kommer att behöva hörapparat. Inget vidare. Träffade överläkaren. Mycket bra. Tydligen någon infektion på gång med all slembildning. Även vätska bakom trumhinnan. Haft litet feber de sista dagarna. Får pencillin samt ordination om saltvattenspolning. Joxigt. Trött. Läkaren var dock mycket nöjd med att förlamningen var helt borta.

Passade även på att besöka sömnapnémottagningen där jag fick en ny apparatmed fuktgivare, som hon trodde skulle vara bra för mina luftrör

Inte så dumt med saltvattenspolningarna tror jag. Betydligt mindre slem idag. Har fortfarande feber. Tur jag har Agnes som får ta långpromenaderna med Qalle.

Känns inte så kul just nu. Syrran skulle komma till helgen, får lov att ringa till henne och höra hur vi ska göra. Jag vill ha  något roligt att skriva om!!!!

 

 

 

Två månaders blogg.

 

Av någon anledning har jag varken haft lust att skriva här eller på FB eller INSTA. Har känt mig så trött men nu är jag piggare igen så här kommer ett litet sammandrag.

I mitten på april blev jag bekant med en asylsökande kvinna med två barn. Henne har jag kunnat stötta en del men det är inget som jag kan berätta om här men vi har blivit goda vänner och det är intressant och roligt.Jag har också hjälpt till på ett språkcafé, som har varit en gång i veckan i Missionskyrkan.

Sedan fyllde min kompis Monica 70 år, jag gratulerade henne och det var mycket trevligt

I början på maj var det en internationell konferens i Missionskyrkan. Det var människor från alla tänkbara länder och mycket andligt starkt. Det var Monica som ordnat detta och det var bekanta till henne från Avesta som predikade och sjöng.

Efter det började Agnes och jag en kurs i vardagslydnad med Qalle. Han var duktig och vi tränade bl.a. spårning, inkallning, att inte dra vid promenader, att inte vara så intensiv när vi får besök. Han visade sig även ha oanade förmågor när det gäller agility. han hoppade över hinder av hjärtans lust, gick balansgång, krälade genom tunnel och säck och sprang slalom mellan uppställda pinnar och sprang uppför en stege. Det märktes att han tyckte att det var roligt. Funderar skarpt på att gå en kurs i agility, inte för att tävla utan för att lära mig grunderna.

Jag har även varit i kontakt med min doktor ett par gånger. Hostan fortsätter nämligen. Jag fick pröva att äta omeprazol (medel mot sura uppstötningar) en månad eftersom det kan göra att jag hostar, men inget resultat. Jag har lämnat in prov på upphostningarna men fick svar idag att det inte var något fel på dem. Sist jag talade med doktorn bad jag att få något hostdämpande som jag kan ta när jag ska träffa folk och vara med på olika möten. Det fick jag och det har faktiskt hjälpt så jag kan vara social utan att känna att jag stör. Han vill avvakta resultatet av den hostdämpande medicinen, blir det ingen ändring ska han skicka remiss till lungmedicin i Karlstad.

I slutet på maj konfirmerades Agnes i Missionskyrkan. Det var så fint, det var samkväm med alla anhöriga på lördagskvällen och på söndagen var den högtidliga konfirmationen.

Konfa 2016
Konfa 2016
Kerstin och svärmor Laila
Kerstin och svärmor Laila
Laila och Birgitta
Laila och Birgitta
Martin
The father himself
Birgitta
Glad mormor

Bilder från konfirmationsgudstjänsten.

Konfirmander
Alla fyra på rad
Förbön
En högtidlig förbönsstund
Sång
Sjöng gjorde de också. ”Jesus du är centrum utav allt”

Torsdagen den 10 maj tog Sebastian studenten.

Vilken glädje! Vackert väder var det också när de for runt på sina flak. I lördags hade vi studentmottagning. Vi höll till i vår föreningslokal. Det blev väldigt lyckat. Kerstin hade lagat så god mat och jag hade bakat en del .

Sebbe och pappaSebbe,pappa, farmor, syster AgnesMormor, Sebbe,pappa, farmor

Bilder från studentmottagningen

Sebastian
Sebastian
Fikat
Fikat

Oliver och Sebbe

Svågrar
Svågrar
Släkten
Släkten
Svägerskor
Svägerskor

student-5

student4 Student3

Ja det var nog allt för idag. Sitter här vid datorn och känner att sängen kallar. Kanske det kan bli några fler bilder till min berättelse en annan dag.