Rutiner, Missionskyrkan

QalleHär trillar dagarna iväg och inget särskilt händer. Jag sover ganska mycket beroende på ålder och alla sjukdomar antar jag. Qalle följer mig i mina dagliga rutiner och vet precis vad som ska hända…… Jaha nu går hon in på toaletten, kanske ska vi gå ut, för då brukar hon göra det först. Oj nu hoppar hon in i duschen och sedan in i garderoben och kollar, nu ska hon nog gå bort och jag får vara ensam hemma, för så brukar hon göra då, jag lägger mig under köksbordet och avvaktar, ibland händer det ju att jag får följa med men ofta inte. Nu verkar det härligt , hon börjar plocka med grytor och stekpannor och då brukar det slinka ner en godbit ibland, nu blir det tråkigt, hon sätter sig vid datorn och där kan hon bli sittande i timmar. Då passar jag på att skälla litet extra på folk som går i ytterdörren, men neeej då kommer hon och stänger in mig på kontoret, inget roligt alls. Så enahanda är det för det mesta tycker Qalle. Men ibland är det roligt för då kommer Kerstin och tar med mig ut i skogen och det är kul.

Missionskyrkan i Sunne

Jag har varit med i Fryksdalskyrkan, som är en fortsättning på Pingstkyrkan här i Sunne. Den har fört en tynande tillvaro och nu har vi bestämt några stycken att lämna och gå med i Missionskyrkan i stället. Det är en livaktig kyrka med ett fint arbete bland utrikesfödda. I lördags träffade vi vice  föreståndaren och han var glad att vi ville komma med eftersom vi också var villiga att hjälpa till i arbetet. Jag är inte så mycket att ha i det avseendet men alltid kommer det något jag kan göra tänker jag. Jag kan ju alltid vara med och be !!

Det visade sig redan i lördags kväll. Då ringde  pappan till en ung man, som bott i Sunne i 7 år, men inte vågat ta kontakt med någon församling. Han  undrade om jag kunde hjälpa sonen att komma in i gemenskapen. Jag fixade så att han blev bekant med en ung man i samma ålder när vi träffades i kyrkan på söndagen. Pappan var så lycklig och jag fick en bekräftelse att jag kan hjälpa till med något i alla fall,  även om jag är gammal och gisten.

Vi blev högtidligen mottagna som medlemmar under förmiddagsgudstjänsten. Kände oss verkligen välkomna. Nu får jag se vad det här steget för med sig.

Annonser

Städning, soppa och coma

Ur mitt perspektiv har det varit en händelserik dag. Först kom hemtjänsten och städade. Jag är så glad att jag tagit hjälp till det. Det känns som en stor lättnad. Det går i ett huj och jag tycker att de är rätt så noga också.

Sedan lagade jag en härlig grönsakssoppa. Precis när jag var färdig med den kom min kompis Lena. Så då kunde jag bjuda henne på soppa med tillbehör- Det känns så bra att kunna bjuda på något, det har mest varit andra som bjudit mig på mat sista halvåret.

På kvällen kom några vänner som jag brukar läsa bibeln och be tillsammans med på onsdagarna. Efter en stund sa en av dem; Jag tror att jag ligger väldigt lågt i mitt blodsocker. Han har svår diabetes och när blodsockret sjunker för lågt blir han medvetslös krampar och tar  inte ta emot något ”per os”.Frun brukar få ringa efter ambulansen så han får socker direkt i blodet. Så illa blev det inte denna gång, utan vi lyckades häva det med pepparkakor och mjölk! !!

Det var en händelserik dag på Rågvägen 3, får se vad morgondagen har att erbjuda.

 

Uppryckning igen

Sedan jag skrev här sist har jag haft väldigt trevliga besök. Först kom barnbarnet Sarah med sin fästman en helg. Sedan kom två av Knuts döttrar . Bilder

Sarah och Rasmus
Sarah och Rasmus

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

På Tossebergsklätten
På Tossebergsklätten

 

 

 

 

 

 

 

 

Rasmus funderar hur det vore att hoppa med fallskärm utför stupet.
Rasmus funderar hur det vore att hoppa med fallskärm utför stupet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Misslyckat foto på fina kvinnor. Marianne och Ulla-Britt
Misslyckat foto på fina kvinnor. Marianne och Ulla-Britt

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Efter det fick jag en pers med hosta och feber igen. I samma veva hade jag återbesök till min KLL-doktor i Torsby. Hon tyckte att det absolut inte var något att bry sig om trots att jag blir totalt slut när de där febertopparna kommer. Proverna är nämligen stabila. Jag skulle prova Mollipect och Alvedon!!!!

Jag vägrade att acceptera detta och ringde min husläkare efter ett par dagar, när jag knappt orkade ta mig ur sängen och Agnes fick ta hand om Qalle, eftersom jag inte orkade med honom. Äntligen erkände han att det beror på min KLL ….jag får ständiga infektioner. Ny odling togs och jag fick ny antibiotika. Nu har jag känt mig helt frisk i tre veckor, mer än jag gjort på ett och ett halvt år! Det går inte att beskriva hur skönt det är. Jag tackar Gud som har hjälpt mig så….tillsammans med doktorn.

På tal om KLL läste jag nyss i nyheterna att prinsessan Kristina fått det. Nu är jag i fint sällskap!!!!

Nu ska jag ta mig en tur till återvinningen med skräp, jag höststädade uteplatsen i förgår. Så ska jag slänga en inte fungerande elgrill . Får bli en ny till våren. Hoppas inte vintern blir för hård innan dess.

Den lata bloggaren

Jaha då har det gått en massa tid sen jag skrev här sist igen. Som vanligt har det hänt en hel del men jag lyckas inte att få in i mina rutiner att skriva litet varje dag. Jag kollar ju FB varje dag, varför kan jag inte då skriva några rader i bloggen, det tar ju inte lång tid? Ja, ja, jag lovar inte att bättra mig, men vi får väl se.

Tisdagen den 26 juni 2016.

Facialispares

Jag vaknar på morgonen. När jag ska inhalera kan jag inte sluta munnen om inhalatorn. Upptäcker att jag är förlamad i halva ansiktet. Stroke????

Bär iväg till akuten och sen till öron i Karlstad. Vidare till med.mott. för att utesluta stroke. Visade sig vara halvsidig ansiktsförlamning.

Symtom: Mungipan hänger, kan inte vissla, ögat går inte att stänga, rinner hela tiden. Döv på höger öra.

Cortisonbehandling inleds. På onsdag kvällen kommer styrelsen hem, smörjer mig med olja och ber för mig. Upplever att Gud säger till mig att symtomen kommer att vika snabbt och det gör de också förutom att jag fortfarande hör väldigt dåligt på höger öra men det kan ha andra orsaker.

Onsdagen den 27 juni

Med Qalle till veterinären för vaccination, kloklippning och borttagande av tandsten. Allt gick bra men kostade en del.

På e.m. bar det iväg tillbaka till Karlstad för hörseltest och test av en liten muskel i örat som blir förlamad vid facialispares och som man kollar om en månad igen för att se om ansiktsförlamningen gått tillbaka.

Onsdagen den 12 juli

Karin och Kent besöker mig på genomresa. Som synes är ansiktsförlamningen nu nästan helt borta.

Ansktsförlamning borta
ansiktsförlamning borta

På eftermiddagen bar det iväg till Monica och Ensio. Monica och jag gick en tur till Sillegården och här kommer några bilder därifrån.

Monica
Monica
sillegården
sillegården
sillegården
sillegården
sillegården
sillegården
sillegården
sillegården

 

Sillegården, Fryken
Sillegården, Fryken
Vägen till Fryken
Vägen till Fryken

20160717

Så var det dags at fira födelsedag igen. Tänk vad åren trillar iväg,  betrakta den fina tårtan med andakt, gjord av en konditor som jobbat på Sheraton hotell i Dubai. Den var god så det förslår. Räckte till alla de som var med den 17:e och även gänget, som kom från Uppsala den 18:e

 

Födelsedagsfest
Födelsedagsfest

20160721

Dagarna knallar på och idag ringer Monica och vill ha mig med till Flatsjön, en sjö djupt inne i skogen som inte besöks av så många. Vi drog i väg dit. Qalle fick följa med. Det blev nog den underbaraste dagen i hans liv hittills. Vi var där hela eftermiddagen och han kunde springa lös och även svalka fötterna i vattnet litet då och då. Något mer är inte att tänka på!!! Det var en härlig eftermiddag och vi hade fika med och kunde prata ostört om allt mellan himmel och jord. Det behövs sådana stunder.

Flasjön
Flasjön

20160725

Så har en vecka gått med besök av barnbarn och Tomas. De har verkligen haft tur med vädret. Det har varit bad varje dag.

Benjamin, Miriam och Qalle
Benjamin, Miriam och Qalle
Qalle och Noomi
Qalle och Noomi

 

 

 

 

 

 

 

 

Två månaders blogg.

 

Av någon anledning har jag varken haft lust att skriva här eller på FB eller INSTA. Har känt mig så trött men nu är jag piggare igen så här kommer ett litet sammandrag.

I mitten på april blev jag bekant med en asylsökande kvinna med två barn. Henne har jag kunnat stötta en del men det är inget som jag kan berätta om här men vi har blivit goda vänner och det är intressant och roligt.Jag har också hjälpt till på ett språkcafé, som har varit en gång i veckan i Missionskyrkan.

Sedan fyllde min kompis Monica 70 år, jag gratulerade henne och det var mycket trevligt

I början på maj var det en internationell konferens i Missionskyrkan. Det var människor från alla tänkbara länder och mycket andligt starkt. Det var Monica som ordnat detta och det var bekanta till henne från Avesta som predikade och sjöng.

Efter det började Agnes och jag en kurs i vardagslydnad med Qalle. Han var duktig och vi tränade bl.a. spårning, inkallning, att inte dra vid promenader, att inte vara så intensiv när vi får besök. Han visade sig även ha oanade förmågor när det gäller agility. han hoppade över hinder av hjärtans lust, gick balansgång, krälade genom tunnel och säck och sprang slalom mellan uppställda pinnar och sprang uppför en stege. Det märktes att han tyckte att det var roligt. Funderar skarpt på att gå en kurs i agility, inte för att tävla utan för att lära mig grunderna.

Jag har även varit i kontakt med min doktor ett par gånger. Hostan fortsätter nämligen. Jag fick pröva att äta omeprazol (medel mot sura uppstötningar) en månad eftersom det kan göra att jag hostar, men inget resultat. Jag har lämnat in prov på upphostningarna men fick svar idag att det inte var något fel på dem. Sist jag talade med doktorn bad jag att få något hostdämpande som jag kan ta när jag ska träffa folk och vara med på olika möten. Det fick jag och det har faktiskt hjälpt så jag kan vara social utan att känna att jag stör. Han vill avvakta resultatet av den hostdämpande medicinen, blir det ingen ändring ska han skicka remiss till lungmedicin i Karlstad.

I slutet på maj konfirmerades Agnes i Missionskyrkan. Det var så fint, det var samkväm med alla anhöriga på lördagskvällen och på söndagen var den högtidliga konfirmationen.

Konfa 2016
Konfa 2016
Kerstin och svärmor Laila
Kerstin och svärmor Laila
Laila och Birgitta
Laila och Birgitta
Martin
The father himself
Birgitta
Glad mormor

Bilder från konfirmationsgudstjänsten.

Konfirmander
Alla fyra på rad
Förbön
En högtidlig förbönsstund
Sång
Sjöng gjorde de också. ”Jesus du är centrum utav allt”

Torsdagen den 10 maj tog Sebastian studenten.

Vilken glädje! Vackert väder var det också när de for runt på sina flak. I lördags hade vi studentmottagning. Vi höll till i vår föreningslokal. Det blev väldigt lyckat. Kerstin hade lagat så god mat och jag hade bakat en del .

Sebbe och pappaSebbe,pappa, farmor, syster AgnesMormor, Sebbe,pappa, farmor

Bilder från studentmottagningen

Sebastian
Sebastian
Fikat
Fikat

Oliver och Sebbe

Svågrar
Svågrar
Släkten
Släkten
Svägerskor
Svägerskor

student-5

student4 Student3

Ja det var nog allt för idag. Sitter här vid datorn och känner att sängen kallar. Kanske det kan bli några fler bilder till min berättelse en annan dag.

 

 

 

 

 

 

 

Redogörelse för en veckas händelser

Ja då har påsken och påsklovet gått. Jag har haft besök sv barnbarn och och även bonusbarnbarn från Uppsala. Först kom Rebecka på påskafton och hon bara var här och kopplade av och pluggade. Jag tycker att hon är en så fin, reflekterande tjej. Jag tror inte att vi har samma uppfattning i allt, men vem kan ha det. Hon åkte hem på onsdagen och då kom Tomas med alla sina barn och Jenny. Miriam och Jenny bodde hos mig. De är varandras motsatser. Miriam kör i 100 knutar och Jenny tar det lilla lugna. Alla barnen är så förtjusta i Qalle och han sköter sig väldigt bra med dem. Det uppstod en diskussion om vem som Qalle gillade bäst förutom mig och alla menade att det var just dom som var favorit!!

Tacos
Tacos

På fredagkvällen träffades vi alla Nystedts och Tomassons och åt Tacos och hade jättetrevligt. Det var en ny erfarenhet att göra vegetarisk köttfärssås  men det blev riktigt bra.

På söndagsförmiddagen åkte Uppsalafolket hem och jag gick till Missionskyrkan. Det var en riktig fest. 5 personer döptes, en barnvälsignades och 7 personer gick in i församlingen. Monika Svensson en god vän till mig sedan gammalt och hennes man ,som har flyttat hit till Sunne, var bland dem som gick in i församlingen.

Idag har jag bara kopplat av och vad gör jag då, håller på med mina hemsidor förstås . Jag har gjort en ny header till församlingens hemsida bl.a. Får se om den blir godkänd. Dessutom har  Qalle fått en långpromenad, jag har hunnit tvätta lakanen efte gästerna och så har jag tagit en tupplur på två timmar och sett på TV några timmar. Det var avslutning på en serie som jag följt ”30 grader i februari”. Som väl var slutade den bra, den har varit så sorglig. Jag hatar när serier och filmer slutar tragiskt.

Det är så konstigt med mig, jag tycker aldrig att jag får något gjort, men bara jag tänker efter så har jag gjort en hel del. Jag tycker att jag varit lat. Kan någon tala om för mig vad det där beror på?

Då tackar jag för idag och hälsar mina läsare välkomna en annan dag. Det vore roligt om ni ville teckna er som följare!